Merete Mazzarella

Foto: Lorna Bartam

Foto: Lorna Bartam

Född: 1945
Bor: i Helsingfors och Ekenäs
Familj: man Lars Hertzberg, son och två barnbarn i USA
Skriver helst: essäer om högt och lågt, gärna med utgångspunkt i litteratur

Född i Helsingfors, och uppvuxen i Schweiz, Kina, Turkiet, England och Finland. Sitt yrkesverksamma liv har Mazzarella undervisat i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, som professor åren 1998-2008. Hon undervisar också läkare och läkarstudenter vid Helsingfors universitet och Uppsala universitet

Merete Mazzarella debuterade år 1979 med den självbiografiska boken Först sålde de pianot. Sedan dess har hon finslipat sin essäistiska stil, där hon blandar lärda reflexioner och litterära citat med personliga tankar och infall i ständig dialog med läsaren. Hennes böcker, kolumner och artiklar både i finlandssvenska och rikssvenska tidningar har fått en tacksam publik, som i stora skaror möter upp varhelst hon uppträder. Genom sin förmåga att göra också det alldagliga intressant, har hon vidgat gränserna för den finlandssvenska essäistiken. Hennes böcker har översatts till finska, tyska och danska.

”Merete Mazzarella är en av Svenskfinlands viktigaste skribenter, hennes essäistik präglas av vidlyftiga hopp från anekdoter ur det lilla livet till perspektivrik litteraturanalys. Ämnena tycks alltid träffa mitt i prick, det är som om man alltid velat läsa just precis det Mazzarella väljer att skriva, om det så gäller tantkraft, otrohetens lockelse i det borgerliga äktenskapet eller läsandets historia. Eller åldrandet.” Charlotte Sundström i Ny Tid.

Läs mer på förlagets hemsida.

Mark Levengood

Foto: Stellan Herner

Foto: Stellan Herner

Mark föddes 1964 i USA och växte upp i Helsingfors. Tidigt insåg Mark att han inte riktigt passar in i de mallar som finns och kom fram till att hans liv nog blir roligare om han själv bestämmer hur han vill ha det.

Mark flyttade till Sverige som 19-åring och arbetade inom sjukvården och med diverse städjobb. Han var en entusiastisk men usel student på Socialantropologen på Stockholms universitet och något mera begåvad som elev vid Dramatiska Institutets radioproducentutbildning.

Redan i Finland började Mark jobba med TV. ”Jag var programledare för ett underhållningsprogram som ingen till all lycka kommer ihåg idag.”

På nittiotalet gjorde Mark program som Mark och hans vänner, Morgon med Mark, Mark och hans grannar samt Aha, sa Mark. De följdes av stora produktioner som Guldbaggegalan, Melodifestivalen och Vi i femman. Speciellt roligt har det varit att arbeta med sändningarna på kronprinsessan Victorias födelsedag. ” … då jag tycker hon är fin.” ”Finare än någonsin var hon när hon gifte sig.” Det var en stor ära för Mark att vara programledare för bröllopssändningarna i SVT1 2010. Mark är också mycket omtyckt programledare för Svenska Hjältar-galan som TV-sänds i december varje år.

2012 ledde Mark även Humorgalan tillsammans med övriga Unicef-ambassadörer.
Mark har också varit biträdande programchef på SVT Drama i slutet av nittiotalet.

Mark är en flitig krönikör i P1. Han har hörts i Godmorgon, världen! och lyser upp höstmörkret i Tankar för dagen. Mark har också varit sommarvärd ett antal gånger.

Mark har gett ut fyra böcker baserade på egna texter; ”Hjärtat får inga rynkor” (2008), ”Sucka mitt hjärta, men brist dock ej” (2006), ”Och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig” (2010) samt ”Rosor, mina kära, bara rosor” (2012).

Unni Lindell och Mark har tillsammans gett ut böckerna Gamla Tanter lägger inte ägg och Gud som haver barnen kär, har du någon ull, som sålts i över en miljon sammanlagt.

Mark Levengood har läst in nio av Tove Janssons muminböcker på ljudbok.

FÖRESTÄLLNINGAR
Under 2009/2010 turnerade Mark med sin föreställning Mark och hans värld. 2012 var det dags för nästa bejublade föreställning, Sound of Mark, som spelades tom 2013.
Mark medverkade också som berättare i Stadsteaterns uppsättning av Peter Pan, december 2012 tom februari 2013.
Sedan 2008 är Mark en av Unicefs ambassadörer.

http://www.marklevengood.se/

Benjamin Laustiola

Namn: Benjamin Laustiola
Född: 1971
Familj: dotter
Bosatt: Helsingfors
Utbildning: Teaterhögskolan
Publicerat:

  • Nattens väktare, kriminalroman, 2011 (Söderströms)
  • Mörkrets änglar, kriminalroman, 2014 (Scriptum)
  • Lindgren-taxichaufför, 2011 (KSF-media)
  • Kåserier i Hbl (55st) 2008-10
  • Bloggtexter, Hbl (c.100st.), 2012
  • Kolumner (20st.), Iltasanomat 2013-14

På kommande:
Pjäs: Efter festen. Premiär 6.11.2014 på ÅST.
Kriminalroman

Benjamin Laustiola utbildade sig till skådespelare vid Teaterhögskolan i Helsingfors i mitten på nittiotalet. Han jobbade som freelancer några år bl.a. på Lilla Teatern i Helsingfors, på Växjö regionteater i Sverige, på Totalteatret i Tromsö i Norge samt medverkade i några tv-serier i Finland och Sverige.

Under åren 2002-09 jobbade Benjamin deltid som egen företagare då han drog kurser i uttrycksförmåga för företag.

***

Omtyckta kåsören ”Taxichaufför Lindgren” blev författare och släpper nu sin andra kriminalroman om Helsingfors undre värld. Prostitution är det centrala temat i nya Mörkrets änglar.

– Den här biten av nutidens Helsingfors, brottsligheten, hororna och knarket har inte beskrivits på svenska. Därför tyckte jag det var intressant, säger författaren Benjamin Laustiola, 42.

Han slog igenom som kåsören ”Taxichaufför Lindgren” med anekdoter om vad som sker i baksätet på en droska i stan. Livet som taxichufför beredda också Laustiola i verkligheten på att skriva om stadens dolda sidor.

– Politikerna kan käbbla om de problemen med prostitution, knark och brottslighet hur länge som helst, men de försvinner ingenstans, säger mannen som sett det mesta av den djungel också Helsingfors förvandlas till när mörkret faller.

Janne Strang intervjuade Laustiola i Studio HBL

Läs mera på förlagets hemsida.

Solja Krapu

Solja Krapu

Solja Krapu

Solja Krapu är född 1960 i Konginkangas (numera i Äänekoski), Finland och bosatt i Umeå. Solja Krapu kallas sverigefinsk estradpoet och författare. Solja Krapu är uppskattad för sin humor och sina träffsäkra texter, hon lyfter vardagen i en spegel framför oss så vi känner igen oss själva. Solja har uppträtt med sin poesi i hela Sverige och ett flertal andra länder, bland annat USA, Frankrike, Ryssland, Finland, Norge och England. Hon syns i TV där hon bland annat tipsar om bra böcker, och hon hörs regelbundet i radio med Tankar för dagen. Solja Krapu är flitigt anlitad som underhållare, talare och föreläsare samt konferencier. Hennes dikter passar in i teman som skola, livsval, framtid och att se sin vardag. Hon har arbetat som bildlärare och har lång erfarenhet av skolan som arbetsplats. Hon har vunnit SM i Poetry Slam 1997 och 1998. Hon har även skrivit bilderböcker. År 2002 tilldelades hon Slangbellan, Sveriges barn- och ungdomsboksförfattares pris till årets mest lovande barn/ungdomsboksdebutant, för texten till bilderboken Jag behöver lillbrorsan.

Solja Krapu var också MC på Bokkalasets första Poetry Slam år 2012.

Kaj Korkea-aho

Foto: Rasmus Tåg

Foto: Rasmus Tåg

Kaj är född 1983 i Esse i Österbotten, men nu bosatt i Helsingfors.

Han är författare, kolumnist, föreläsare och komiker. Korkea-aho skriver på svenska.

Tillsammans med Ted Forsström grundade Korkea-aho humorgruppen Pleppo Toy, som ligger bakom bl.a. den omstridda animationsserien Mumin visar allt, radioprogrammet Radio Pleppo, teveprogrammet Ursäkta Birgitta och humorshowen Pleppo LIVE! Välkomna till mommos! Tillsammans publicerade Forsström och Korkea-aho 2011 sketchsamlingen Pleppoboken: En samling bokstäver som bildar ord.

Korkea-aho romandebuterade 2009 med Se till mig som liten är. Boken handlar om en österbottnisk man som kämpar med omgivningens stränga religiositet och prisbelönades med Svenska litteratursällskapets pris. Romanen Gräset är mörkare på andra sidan gavs ut 2012 och är enligt Hufvudstadsbladet ”skön att läsa, tragisk och ibland dovt rolig, generös och klart begåvad”. Boken belönades med Svenska litteratursällskapets pris och har dramatiserats för premiär på Teater Viirus i Helsingfors i februari 2014.

Korkea-aho fick första pris i Arvid Mörne-tävlingen 2007 för novellen Bastukväll och tilldelades Svenska kulturfondens framtidpris tillsammans med Ted Forsström år 2012.

Läs här en artikel från ett skolbesök:

På Topeliusdagens morgon fylls Gyllenbergsalen i Tölö gymnasium av elever. Modersmålsläraren Eva Dalkarl hälsar Kaj Korkea-aho välkommen med att säga att om hon får välja mellan Zacharias Topelius och Kaj, så väljer hon Kaj.

Kaj inleder med att berätta om ett läsarmöte han varit med om en gång. En man sa med ödesmättad röst ”Jag har läst din bok”. Efter en stunds paus fortsatte han med att konstatera att han tyckte om den, och att ”jag brukar se på dig på youtube”.
– Din bok har fått mig att tänka att jag kanske är bisexuell. Det är det som är så spännande och roligt med att vara författare, att man kan få folk att tänka nya tankar, att se på sig själv på ett nytt sätt, sammanfattar Kaj. Han fortsätter med att tala om hur det hemska och det roliga ligger närmare varandra än man kanske först tror. De saker som är roliga och hemska på samma gång blir ofta de bästa texterna.
– Man ska prata om det som är hemskt och inte hålla det inom sig.
Kaj konstaterar att hans senaste roman Gräset är mörkare på andra sidan handlar just om det.

I boken finns ett övernaturligt väsen, Raamt. Raamt är tagen från Kajs egen barndom och hemtrakt. En gång när Kaj var liten kom en kompis rusande för att be Kaj komma och titta: En ko hade nedkommit med en kalv, som hade en kuslig missbildning. Den såg ut som en skolplansch med muskler, senor och fett. Men den saknade hud. Kaj tolkade den otäcka scenen som att det var Raamt som rört vid den dräktiga kon och förstört den.
– Jag har länge vetat att jag en gång skulle skriva om Raamt, en spännande bok som handlar om svåra saker, men som inte är svår att ta till sig. En elev frågar vad Kaj tycker bäst om att skriva?
– Romaner är det jag tycker bäst om att skriva för då får man gå in i en värld och stanna där länge.

Läs mer på förlagets hemsida.

Anna Jansson

Foto: Anna-lena Ahlström

Foto: Anna-Lena Ahlström

”Författaren Anna Jansson kommer till ett par skolor i Raseborg fredag 3 oktober, till Karelia och till Knipan lördag 4 oktober 2014! ”

Anna Jansson född 1958 i Visby, är en svensk författare och sjuksköterska. Hennes deckare med Maria Wern som kriminalinspektör utspelar sig i huvudsak på Gotland där Anna Jansson växte upp. De har översatts till ett stort antal språk. 2008 blev Janssons bok Främmande fågel teveserie med Eva Röse i huvudrollen. Förutom kriminalromaner har Anna Jansson skrivit böcker i vårdetik och ett antal barnböcker för Bonnier utbildning, samt ett Fantomenäventyr (publicerat i Fantomen nr 14/2009). 2010 kom Anna Jansson ut med det första delarna i en serie barnböcker på Rabén & Sjögren. Huvudperson är Emil Wern- detektiv, son till Maria Wern. Serien kommer att omfatta minst tolv böcker.

1979 flyttade hon till Örebro för att utbilda sig till sjuksköterska. Där blev hon kvar och var  i många år verksam inom sjukvården. Vid sidan om sitt författarskap föreläser Anna Jansson i etikfrågor runt om i landet.

År 2000 kom debutromanen Stum sitter guden. Där lanserades kriminalinspektör Maria Wern, som sedan dess har varit huvudperson i en lång rad kriminalromaner. I många av böckerna kombinerar Anna Jansson sin uppväxtmiljö på Gotland med sina erfarenheter från arbete inom sjukvården och intresset för etiska dilemman.

Serien om Maria Wern har blivit mycket framgångsrik – både i Sverige och utomlands – och har sålt i närmare 2 miljoner exemplar. Främmande fågel nominerades 2006 till Glasnyckeln för bästa nordiska deckare, och böckerna har också gjort succé som tv-serie med Eva Röse i huvudrollen. Sommaren 2012 gick Inte ens det förflutna upp på bio.

2010 debuterade hon som ungdomsboksförfattare på Rabén & Sjögren med en serie spänningsböcker med Maria Werns son Emil i huvudrollen. Hennes böcker finns utgivna i fler än tio länder.

Läs mer om Anna Jansson:

http://thriller.se/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Jansson
http://www.norstedts.se/forfattare/Alfabetiskt/J/Anna-Jansson/

Pia Ingström

Foto: Cata Portin

Foto: Cata Portin

Född: 1958
Har studerat: journalistik, socialantropologi och litteratur i Helsingfors och Åbo.

Eftersom hon var för blyg för antropologiskt fältarbete – och egentligen också för journalistiskt arbete – blev hon litteraturkritiker. Huvuddelen av sitt livs inkomster har hon förtjänat på Hufvudstadsbladet, och är sedan 2000 fast anställd litteraturredaktör där. Blygheten har avtagit med åren, men inte det antropologiska intresset.

Vad är kärnan i ditt författarskap?
Skrivandet känns som det naturliga sättet att undersöka och uttrycka det som intresserar mig

Varför är litteratur viktigt?
För att språket och psyket fungerar bra ihop

Hur väljer du dina teman?
Nära mig.

Skiljer sig finlandssvensk litteratur från annan, i så fall hur?
Den är liten men mycket tät och mångsidig. I lyckligaste fall skrivs den på en svenska som både är universellt begriplig och berör något hos mig som har att göra med just min etnicitet.

Pris
Ingström belönades av SLS för boken Den flygande feministen och andra minnen från 70-talet.

Översättningar
På finska har Schildts (senare Schildts & Söderströms) gett ut:
Tunteilla on tilansa, 2014
Äitiä ikävä, 2010
Lentävä feministi, 2007

Läs mer på förlagets hemsida.

Christina Falck

Christina Falcks morfar i mitten praktiserade som länsman i Karis under inbördeskriget.

Christina Falcks morfar till vänster praktiserade som länsman i Karis
under inbördeskriget.

Christina Falck växte upp i Helsingfors men flyttade till Stockholm i början av 80-talet. Efter 25 år på flygbolaget SAS bestämde hon sig för fyra år sedan att ta itu med sin dröm att skriva. 50 kärleksbrev mellan hennes mormor och morfar blev startskottet till romanen ”Vi eller de”. Titeln syftar på de enorma motsättningar som fanns mellan ’röda’ och ’vita’ vid tiden för inbördeskriget. Det var till stor del en klasskamp, där alla var tvingade att välja sida och valet fick konsekvenser.
Med romanen vill hon belysa en del av vår närhistoria som länge var osynlig. Visa att det funnits ett inbördeskrig i ett nordiskt land för mindre än 100 år sedan, och som i sin brutalitet är skrämmande likt de konflikter vi i dag betraktar från våra TV-soffor.

Bakgrunden är första världskriget och ryska revolutionen, där Ryssland bryter samman och förändras i sina grundvalar. Delvis tack vare detta blir Finland självständigt, men landet börjar sin frihet med det tragiska brödrakriget.
Berättelsen utspelar sig i södra Finland. Romanens huvudpersoner är Astrid och Edvard och vi får följa deras framväxande förälskelse och levnadsöden i skuggan av kriget. Parallellt utvecklar sig en brännbar relation mellan torparsonen Hugo och Astrids unga fostersyster Anneli.
Några partier återger breven eller baseras på andra autentiska händelser i hennes släkt. Trots de verkliga förlagorna är romanen och karaktärerna fiktiva.
Bokens kärna handlar om hyggliga människor i olika livssituationer som kommer in ett sammanhang de så småningom inte mera kan påverka, även om de aldrig accepterar det som sker.

Christina Falck uppträder i museet EKTAs auditorium söndag 5 oktober kl. 14.

http://www.christinafalck.com/

Jörn Donner

Foto: Kim Öhrling

Foto: Kim Öhrling

Jörn Donner föddes 1933 i Helsingfors. Han är författare, filmregissör, filmproducent, journalist, kritiker, politiker (SFP och SDP och DFFF) samt filosofie magister.

Donner är prisbelönt författare och filmskapare som till dags dato är den enda finländare som tagit hem en Oscar. Detta skedde 1984 för Ingmar Bergmans Fanny och Alexander som Donner producerade.

Donners genombrott som författare kom med boken Rapport från Berlin 1958, som även uppmärksammades internationellt. Hans litterära storverk är romanserien om släkten Anders, som inleddes år 1974 med romanen Nu måste du (eller Den sista sommaren). Romanen Far och son, som ingick i serien, tilldelades Finlandiapriset år 1985. Serien avslutades år 2001 med Hjärtat är en svekfull vän. Förutom reportage och romaner har Jörn Donner även skrivit självbiografiska verk, företagshistoriker och böcker om bland annat Ingmar Bergman och Carl Gustaf Mannerheim. Donner har dessutom regisserat femton filmer och producerat ett flertal. År 1984 mottog han en Oscar som producent för Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander. År 1963 fick hans film En söndag i september pris som den bästa debutfilmen på filmfestivalen i Venedig. Romansviten om släkten Anders har gjorts till en 12-delad TV-serie. En TV-film baserad på Presidenten visades år 2000.

Läs mer på förlagets hemsida.

 

Staffan Bruun

HBL arkiv

HBL arkiv

Staffan Bruun född 1955 i Helsingfors, och är journalist och författare.

Som författare är Bruun mest känd för sin serie böcker om journalisten Burt Kobbat. Samtliga Kobbatböcker varav den första, Club Domina utgavs 1992, är satiriska thrillers vilka utspelar sig i framtiden. Romanerna brukar handla om aktuella ämnen som dopning, terrorism, missbruk av EU-medel, trafficking mm. Staffan Bruun har för tv skrivit serien ”Vill ni se på stjärnor” 1994, 1995 och 1996 (tillsammans med Stefan Lundberg) och thrillern Stella Polaris 2000 (med Mats Långbacka).

Sedan 1989 har Staffan Bruun gjort satirprogrammet Fritt Fram tillsammans med Stefan Lundberg. Fram till år 1995 sändes programmet i Radio Ettan, därefter i Radio Vega. Programmet sänds lördagar.

Staffan Bruun har studerat journalistik 1975–1977, och därefter arbetat på bland andra Tidningen Åland, Rundradion och Fagersta-Posten. Från 1980 är Bruun anställd vid Hufvudstadsbladet där han är allmänreporter. Han är också korrespondent för Aftonbladet och har tidigare varit det för Expressen.

År 2009 erhöll han Topeliuspriset för sin journalistiska gärning.

Bruun inledde studier vid Social- och kommunalhögskolans journalistlinje 1975. Följande sommar var han vikarie på tidningen Åland. Därefter jobbade han på olika redaktioner på Rundradion och 1978 började han på Fagersta-Posten i Sverige. Sedan 1980 har Bruun varit anställd på Hufvudstadsbladet, 1995–97 som tidningens redaktionschef. Han har därtill varit verksam som ordförande för Finlands svenska publicistförbund 1988–92 och nått stor publik tillsammans med Stefan Lundberg med det satiriska radioprogrammet Fritt fram, som häcklar både finlandssvenska och allmänt finländska företeelser i tiden.