Elisabeth Rehn

Foto: Jenni Gästgivar

Foto: Jenni Gästgivar

Elisabeth Rehn uppträder på Bokkalaset tillsammans med Maria Romantschuk. De ska diskutera hur det är att ”bli spökskriven”.

Johanna Vesikallio har skrivit  boken som heter ”Lillan. Elisabeth Rehns sällsamma liv” och den utkommer på svenska på Otava i oktober.

Ett barn av krigets tidevarv blev Finlands första kvinnliga försvarsminister, presidentkandidat och en internationellt erkänd expert på krishantering och mänskliga rättigheter.

Elisabeth Rehns insatser inom politiken är kända och erkända, men hennes liv i övrigt är obekant för de flesta. Biografin tecknar en bild av den modiga, älskade Lillan, av en fyrabarnsmor som har upplevt både konkurs och äktenskapskris.

Biografin bygger på omfattande intervjuer med vänner och arbetskamrater i Finland och utomlands. Också familjen erinrar sig hur det var när mamma och mormor blev en nationell och internationell kändis.

Johanna Vesikallio är journalist och förman vid FNB-Lehtikuvas samhällsredaktion. Biografin över Elisabeth Rehn utkommer i höst både på svenska och finska.

Läs mer om Rehn på Wikipedia.

Mainokset

Christoffer Strandberg

Foto: Janne Ristola

Foto: Janne Ristola

Skådespelare, komiker.
Född: 1989

Christoffer Strandberg är född och uppvuxen i Sjundeå där han redan som barn intresserade sig för teaterscenen. Å-teaterns utescen byttes så småningom ut mot Teaterhögskolans skådespelarutbildning, varifrån han utexaminerades som magister våren 2014.

Strandberg är i synnerhet känd för sina träffsäkra och fyndiga imitationer av kända personer: kulturpersonligheter, presidenter, drottningar, divor och nationella stereotyper. Hösten 2013 hade Skamlöst premiär på Teater Viirus i Helsingfors. Skamlöst, som är skriven, regisserad och spelas av Christoffer, blev en verklig succé med stort medialt intresse. Föreställningen som blandar imitation, ståuppkomik och teater har spelats närmare 50 gånger överallt i Svenskfinland och i Stockholm. Spelperioden förlängs hela tiden.

Några Röster om Skamlöst:

”Strandberg är inte bara en skicklig imitatör han har också blick, hjärta och alldeles sällsynt stark scennärvaro.” Christel Pettersson, YLE/ Kulturtimmen

”…så fruktansvärt rolig” Isabella Rothberg, Hbl

” Skrattsalvorna under och bravoropen efter hans prestationer i föreställningen Skamlöst i fredags var helt på sin plats.” Egil Green, Borgåbladet

Utöver sina imitationer och stand-up framträdanden dubbar Strandberg animerade serier, regisserar, gör Tv och film, är medlem i improvisationsteatergruppen Stjärnfall samt undervisar. Han har även jobbat på Göteborgs Stadsteater och Stockholms Improvisationsteater.

För att lyssna på Christoffers sommarprat, följ länken.
För mer information eller kontakt, besök Teater Viirus hemsida.

Katarina Gäddnäs

foto: Charlotta Boucht

foto: Charlotta Boucht

Katarina Gäddnäs är född 1970 i Finström på Åland. Hon studerade teologi i Åbo i början på 90-talet och har därefter arbetat bl.a. som journalist och lärare. Gäddnäs debuterade 1997 med diktsamlingen Men göken gal som gavs ut av Valdemarsällskapet. Det är en samling dikter som beskriver livets kretslopp genom fyra kvinnors ögon. Boken är inspirerad av det folkliga talesättet om göken och den muntliga traditionen spelar en viktig roll i boken.

I diktsamlingen Hon, på ludna tassar, 1999, konfronteras civilisation och natur, modernitet och tradition. Dikterna kan läsas som en kvinnlig utvecklingshistoria. Det handlar om att söka sig inåt bort från splittring och ytlighet och om vikten av att människan bejakar också sina mörkersidor. Gäddnäs tredje diktsamling Jungfrutornet, 2002, handlar om rätten att tänka själv, att vara sig själv i sin fulla längd. Den gestaltar även förändringens möjligheter och svårigheter. Här vimlar flygande skomakare med rebelliska jungfrur och andra dissidenter.

Venuspassagen utkom 2006 och är Gäddnäs fjärde diktsamling. De tre diktsamlingarna Hon, på ludna tassar, Jungfrutornet och Venuspassagen kan läsas som en trilogi i vilken det övergripande temat är kvinnan och moderniteten. En diktsvit i Venuspassagen handlar om ingenjör Andrés spännande, omöjliga och nästan tragikomiska ballongfärd mot Nordpolen. Gäddnäs skriver om komplexa sammanhang och svåra val, hennes lyriska språk är tydligt och exakt. År 2006 emottog Gäddnäs pris från Svenska litteratursällskapet.

Gäddnäs senaste diktsamling, Vitbok, 2007, är en årsrapport från en mild vinter med överhängande hot om klimatförändringar, politiska mord men också en hel del lust och längtan. Gäddnäs är korrespondent som i diktform rapporterar från Helsingfors, Stockholm, Köpenhamn och den åländska skärgården. Hon skildrar en dyster värld, där bara kärlek, omsatt i handling, kan rädda människan och mänskligheten.

I reportageboken Ytterst skildrar Gäddnäs tillsammans med Gabriella Nordlund det lilla, men intensivt levande skärgårdssamhället Kökar i den åländska arkipelagen. På somrarna besöker otaliga seglare öarna och byarna sjuder av liv. På vintern är det stillsammare men här finns en fast befolkning med dagis, skola och hälsovård. Ytterst handlar om hela Kökar: den karga och leende naturen och öarnas spännande historia men framförallt är det mänskorna på Kökar som står i centrum. I intervjuer och faktatexter speglar  Gäddnäs en skärgårdskommun med entusiastiska EU-bönder, modiga sjöbevakare och kreativa konstnärer. Boken finns också utgiven på finska (Ääressä, Schildts, 2005).

Ett urval av Gäddnäs dikter har översatts till ryska. Översättningen har Olga Zavialova gjort. I samband med detta gjorde Gäddnäs ett författarbesök till S:t Petersburg mellan den 9 och 13 februari 2008. Sedan tidigare finns dikter av  Gäddnäs översatta till finska och engelska.  Ett litet urval finns översatt till franska av Elena Balzamo och till ungerska av Ildiko Pusztai-Varga.

Gäddnäs senaste bok Hem till gården utkom 2010. Den handlar om att leva med gamla hus. Boken ger oss både personliga kåserier och praktiska renoveringsråd. Författarens släktgård i Finström står i centrum i boken och utgör en inspirationskälla för den som funderar på att renovera ett gammalt hus. På finska heter boken Vanhan talon uusi elämä, 2010.

Läs vad Katarina skriver i sin blogg.

Källa.

 

Anneli Jonsson

Anneli Jonsson

Anneli Jonsson

Renägare och samisk företagare inom Idre Sameby, Sverige. Är marknadsekonom med lång verksamhet inom försäljning och affärsutveckling.

Ordförande för Slow food Sápmi:
En branschorganisation som under Slow Foods ledord God, Ren och Rättvis mat
arbetar med att utveckla och tillvarata samisk mat samt samernas rätt till matsuveränitet.

Malin Kivelä

Foto: Tina Axelsson

Foto: Tina Axelsson

Jag vill undersöka, irra, hitta, falla. Destillera livskraften, som jag tycker mig ha funnit glimtar av den, få in aningarna om den på några papper. Dela ut. Konsten är ett öppet fält där man för en stund kan vara fri från sina kroppsliga, könsliga, åldersbundna, erfarenhetsrelaterade, hedersbetingade begränsningar. Litteraturen kan ibland vara livsviktig som redskap för eskapism eller för att vidga insikt och empatiförmåga.

Malin Kivelä är utbildad till journalist och har också studerat teater i Manchester och Helsingfors. Hon är redaktör för tidskrifterna plump (med Hannele Mikaela Taivassalo) och plir (med Stella Parland) och en av de grundande medlemmarna av den experimentella Skunkteatern. Hon har översatt barnböcker från finska till svenska, undervisat i skrivande samt skrivit pjäser för bl.a. Radioteatern, Teater Venus och Teater Taimine. Det som intresserar henne är att få veta så mycket som möjligt om både det vi gillar att visa upp och det vi tiger om. Gränsen mellan ärlighet och pinsamhet måste särskilt undersökas. Hon gillar resor, att röra på sin kropp, TV, amerikanska 70-talsfilmer samt bra böcker – som t.ex. Spill av Sigrid Combüchen, Nedstörtad ängel av Per Olov Enquist, Älskaren av Marguerite Duras och Virginia Woolfs, Samuel Becketts, Maria Gripes och Monika Fagerholms produktioner. I perioder tycker hon att det är onödigt att tala om allt som är mindre än döden och kärleken.

Skiljer sig finlandssvensk litteratur från annan, i så fall hur?

Jag hoppas att den inte gör det. Att världen är öppen och influenserna oändliga. Att vi främst är människor och inte finlandssvenskar.
”It´s ok to be complicated.”
Jake Gyllenhaal

Malins egen webbsida
Malin rekommenderar: Pjäsbanken

Pris

Du eller aldrig nominerades till Runeberg-priset 1.12.2006 med motiveringen:

En språkligt träffsäker och smidig, rytmisk skildring av ensamhet, Elvis och snö inbäddad i ett dovt men hoppfullt vemod. Kivelä skapar ett eget universum med namngivna platser och gator, som ändå viras in i något lockande drömskt och vackert tidlöst. Romanen är noggrant finslipad och påläst.

Romanen belönades av SLS år 2007: Läsaren sugs in i en fiktiv värld som är existentiellt laddad och samtidigt öppen för tolkningar. Romanjagets vemodiga reflektioner i en vardaglig och geografiskt förankrad miljö vävs stilsäkert samman med dokumentära glimtar ur naturvetenskapens historia och Elvis Presleys liv. Snöflingan blir en symbol för livets förgänglighet, men också för dess förunderliga skönhet.

Kiveläs barnbok Den förträfflige herr Glad hade premiär hösten 2007 på Svenska Teatern i Helsingfors. Boken har också gått som hörspel i Sveriges Radio.

Hösten 2010 hade Kivelä premiär på två pjäser: Leka skogen på Teater Taimine och Jag, Lena Marmor på Radioteatern (skriven med Hannele Mikaela Taivassalo).

Malin Kivelä tilldelades Svenska Yles litteraturpris 2013 för romanen Annanstans

Årets pristagare valdes av Claes Ahlund, professor i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Ahlunds motivering lyder:

”I sin roman Annanstans laddar Malin Kivelä det vardagliga livet med lågmäld men intensiv sinnlig energi. Stilsäkert och med stor känslighet rör hon sig mellan fyra generationer och flera tidsplan, från 1920-talet till 1990-talet. Hon ställer uppfordrande frågor om rötter och relationer till sina huvudpersoner – och hon gör det i lika hög grad till oss som läser romanen. Det är mycket imponerande.”

År 2014 belönade Svenska litteratursällskapet Malin Kivelä för romanen Annanstans. Med ett suggestivt flöde av unga och åldrande kvinnoröster från fyra generationer formar författaren en berättelse där svek och rotlöshet kontrasteras mot tillit och kärlek. I de ständiga växlingarna mellan olika berättarperspektiv och tidsplan framtonar såväl den enskilda människans hjälplösa utsatthet som hennes ständiga strävan efter ett möjligt sammanhang.

Översättningar

  • Annanstans – finska
  • Bröderna Pixon och TV:ns hemtrevliga sken – finska, danska
  • Du eller aldrig – ryska
  • Den förträfflige herr Glad – ryska, finska

Hussain Khalid

khalid hussainImport Export är den första spelfilmen i Norge som gjorts av en regissör med invandrarbakgrund. Manusförfattaren Khalid Hussain blev känd i Norge med sin roman ”Paki”, som han skrev redan som 16-åring. Romanen har också blivit teater. Han har skrivit och regisserat flera kortfilmer samt regisserat två spelfilmer i Pakistan: Dharkan och Jan Jan Pakistan.

Filmen Import-Eksport [2005, 90 min.] visades med acklamation på Ekenäs Filmfest i januari. Nu får både Ekenäs gymnasium och allmänheten en ny chans att se den, samt träffa regissören som i vintras, pga sjukdom, var tvungen inhibera sin resa till Ekenäs.

Khalid Hussain uppträder på Karelia fredag 3 oktober kl 17 [2005, 90 min.]

Om filmen Import-Eksport

Jan, en 25-årig aspirerande rockmusiker och Jasmin, en 24-årig pakistanska, är förälskade i varandra. Problemet är bara att Jasmin redan är förlovad med en kille från Pakistan. Hon får bara gifta sig med någon som familjen valt ut och nu står bröllopet för dörren.

Allt verkar hopplöst, men Jan älskar Jasmin så mycket att han inte kan förmå sig att släppa henne. Han inser att för att få Jasmin måste han vinna familjens gunst. Under förevändning att han ska skriva en uppsats om invandrarbutiker, söker Jan upp familjens affär. Där träffar han Jasmins pappa Allahditta, en hetlevrad butiksägare.

Allahditta är inte särskilt förtjust i nordbor och dessutom har han mer än fullt upp med att planera det kommande bröllopet.

Mötet mellan Jan och Allahditta blir ett möte mellan öst och väst, mellan det norska och det pakistanska.

INTERVJU MED REGISSÖREN

Ombytta roller på norska

– Filmen är bunden av vissa dramaturgiska grepp som romanen är fri från. Mina romaner tillkommer därför mera under vägen än filmerna, säger Khalid Hussain som arbetar parallellt med både den rörliga bilden och det skrivna ordet.

– Det började som en novellfilmidé på ungefär en halvtimme. Jag ville pröva på ett nytt perspektiv så att man följer en pakistansk man som blir ingift i Norge, inte det klassiska att en invandrare i Europa gifts bort till andra sidan av jordgloben. Den berättelsen jobbade jag ganska länge på för det var en helt ny problematik, säger Khalid Hussain.

Filmen skulle heta Import-Eksport, men visade sig ganska snabbt vara omöjlig att få finansiering för. Hussain fick ändå ett förslag om att modifiera berättelsen och göra om det till långfilm. Efter tre år av manusarbete blev det ombytta roller i en dramakomedi så att pakistanske Jasmin (Iram Haq) har ett förhållande med den aspirerande norska rockmusikern Jan (Bjørnar Teigen) samtidigt som hennes föräldrar planerar ett bröllop med Jasmins kusin.

Första invandrafilmen i Norge

Import-Eksport hade slutligen premiär i Norge 2005 och var då den första filmen som gjorts av en norrman med invandrarbakgrund. Hussain har också tidigare utmärkt sig inom kategorin ”först ut”, då han som tonåring skrev romanen Pakkis.

Pakkis, från 1986, handlar om den 15-åriga invandraren Sajjad som lever ett dubbelliv där han slits mellan två identiteter; i det ena livet är han en norsk skolungdom som spelar fotboll och går på fest, i det andra är han en pakistansk pojke som drar till moskén och som måste lyda sin auktoritära far.

När romanen kom ut utgjorde den ett vitaliserande inslag i invandrarsamhällena i Norge och korades på flera håll till den stora norska invandrarromanen. Något som Hussein aldrig var helt bekväm med speciellt när det gäller långdragna paralleller till hans eget liv.

(Filmjournalen)

Marit Lundström

Marit Lundström

Marit Lundström

Marit Lundström, till vardags journalist på Västra Nyland, berättar i boken Vägröjare om hur hon som ung mamma jobbade för giftfri odling, naturlig barnmat, mjuka förlossningar, friska hus och mycket annat som var främmande på 1970-talet men accepterat idag. Marit Lundström är bosatt i Ekenäs.