Calle Hård

Calle Hård

Calle Hård, journalist och författare, är född 1946 i Vasa och växte upp i Karis. Examen i journalistik vid Svenska Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors 1967. Arbetade ett år vid Nya Pressen och ledde ett ungdomsprogram, Ung Journal, i TV. Flyttade 1969 till Stockholm. Bor sedan tio år på Holmön utanför Umeå under sommarhalvåret och vintertid i södra Indien, delstaten Kerala.

Hård tillhörde Expressens fasta medarbetarstab i 26 år, där han profilerade sig som nyhetsreporter, utlandsmedarbetare och featureskribent. 1974-76 var hans tidningens korrespondent i Helsingfors. Efter Expressen följde nio år som Västerbottens-Kurirens Lappmarksreporter med stationering i Lycksele och Umeå. Sedan 2005 är böcker hans huvudsyssla.

Som författare använder Hård kunskaper och rutiner från journalistyrket. Varje bok belyser ämnen som kräver grundlig research. Experter inom Umeå universitet används flitigt.

Calle Hård är gift med Marianne, före detta chef vid kulturförvaltningen i Umeå kommun. Hon är delägare i resebyrån Ganesha Travel, som skräddarsyr resor till södra Indien. I familjen finns fyra barn och åtta barnbarn.

2006

Numret till Calicut heter debutromanen. Den inleder en trilogi om den nyblivna journalisten Marit Sköld. Miljön är den svenska Lappmarken och handlingen kretsar kring den främlingsfientlighet som drabbar utländska bärplockare och den samiska befolkningen.

Hård vill visa hur löst rättssäkerheten sitter, då ett samhälle känner sig hotat. Myndigheter som försöker bredda sitt handlingsutrymme och media som säljer på rädsla får plötsligt gemensamma intressen.

2007

Med döden som bröllopsgäst. Om människor i Kerala, södra Indien är en reportagebok. Baksidestexten upplyser:

… tar Calle Hård läsaren med under den polerade ytan av det moderna Syd-Indien, där unga män torterar och mördar sina hustrur för att få större hemgift.

Nödtorftigt maskerat av flotta tjänstebilar och importerade konsumtionsvanor frodas vidskepelse, rasism och sexualskräck.

Arbetet finansierades med ett Sida-stipendium. Med döden som bröllopsgäst blev även en timslång radiodokumentär, som sändes i YLE, Radio Vega i augusti 2006. Jannike Store var producent.

2008

Den anständige massmördaren handlar om förgiftade lantarbetare i södra Indien. Tillverkningen av pesticider som förbjuds i Europa och USA flyttas till utvecklingsländer där säkerheten är minimal.

För att följa insektsbekämpningen på plats bodde Calle Hård en månad bland teplantager och cashewnötsodlingar i västra Ghatsbergen.

2010

De döda hundarna på Kovalam Beach. Fågelinfluensa, svininfluensa och … hundpest. Människans bäste vän blir hennes största fiende.

I den sista romanen i trilogin träffar läsaren Marit Sköld i Stockholm, där hon fått ett tillfälligt arbete på den stora kvällstidningen Dagens Spegel.

Romanen är starkt kritisk mot geschäftet med alternativmedicin och de indiska myndigheterna ovilja att kritiskt granska preparat och metoder. Hård pekar också på medias brist på ansvar då det gäller rapporteringen om större epidemier.

Horan som log är en fristående spänningsroman som håller sig till samma ingredienser; norra Sverige och södra Indien.

Huvudpersonen, pensionären Nils Anders Nylund, har nyss tvingats lämna sitt arbete och är deprimerad. Då en ung kvinna med utländskt utseende hittas mördad i strandvattnet heter det att hon varit prostituerad. Nylunds rättskänsla säger något annat.

VAD ANDRA TYCKER

Numret till Calicut

boksidan.net, Lovelina

… han tar upp historiska och politiska frågor, väver in dem i handlingen så pass skickligt och smidigt att man inte ens märker att han plötsligt berättat något väsentligt, något som kommer från verkligheten. Och man pratar ibland om polisromanen som samhällskritik och jag vet ärligt talat inte om jag någonsin förut stött på det så tydligt och så skickligt som i Hårds debut.

BIBLIOTEKSTJÄNST, Gustav Rothelius

…en av de i mitt tycke bästa spänningsromanerna…

Den anständige massmördaren

ARBETAREN, Josephine Askegård

… huvudpersonen, den unga, just sparkade journalisten Marit Sköld, med sin skogsröjande pojkvän Kalle, adopterad med rötter i Indien, ramlar in i en historia med en försvunnen industriman och kemist. Murvlandet leder till Kerala, där smutsig, för att inte säga livsfarlig skadedjursbekämpning vid teodling skyddas av vänsterregeringen.

Marit rusar fram med skygglapparna på och styr rakt i fällan.

Frågan är om målet helgar medlen – rättvisa skipas men det moraliska priset blir högt. Frågeställningar som andra populära deckarförfattare försökt (tänk Liza Marklund, Henning Mankell) driva men som här höjer sig över det privata – och provinsiella.

Marit är en välkommen hjältinna – jag sträckläste berättelsen om manipulation och kapitalistisk ignorans utanför strålkastarljuset. Smutsiga affärer sker i uttänkta sprickor i samhället, och en duktig reporter kan göra skillnad. Det tror jag är Calle Hårds högst angelägna budskap.

De döda hundarna på Kovalam Beach

KRISTIANSTADSBLADET, Cecilia Isberg

Calle Hård har själv varit kvällstidningsjournalist i många år. Det gör inte bara att han är väl initierad i hur arbetet på en tidningsredaktion funkar, på gott och ont, han har också det rappa språket, drivet i berättelsen och en väl researchad story att berätta.

Det är dessutom trovärdigt hela vägen, det scenario som Calle Hård bjuder oss läsare skulle verkligen kunna hända.

BIBLIOTEKSTJÄNST Gustav Rothelius

… en spänningsroman där handlingen växelvis utspelas i Västerbotten och i den indiska delstaten Kerala, och där miljöerna och människorna skildras insiktsfullt och vederhäftigt. Det är inte så mycket idogt polisarbete utan fastmer trägen verksamhet av den pensionerade journalisten Nils Anders Nylund som gör att mordets gåta uppdagas, en gåta som visar sig ha kopplingar till svenskt bistånd och läkemedelsindustri i Indien. En tillförlitlig intrig, en väl fungerande prosa och trovärdigt skildrade människor och miljöer gör att detta är en kriminalroman som höjer sig över mängden.

VÄSTERBOTTENS FOLKBLAD, Elin Larsson

…  Det är en väldigt välskriven bok och det märks att Hård gjort sin research. Resultatet är att det känns som att vi verkligen rör oss mellan Indien och Norrland där vi får möta alla dessa karaktärer som hela tiden fortsätter att utvecklas i en berättelse som känns mer som ett reportage än som en roman.

DAST MAGAZINE, Lennart Högman

Horan som log har lite andra egenskaper än en lokalt förankrad mordhistoria i havsmiljö som Fjällbacka, Marstrand eller Sandhamn. Boken är skriven av en gammal Expressenjournalist. Det märks. Läsaren drivs fram över sidorna. Men Hård har även humor. Han gycklar med de mest allvarliga ting och det lättar upp intrigen.

Med döden som bröllopsgäst. Om människor i Kerala, södra Indien.

SUNDSVALLS TIDNING

”… En personlig och dräpande guide till ” The shinig India ”

TIDSKRIFTEN SYDASIEN

”… en mycket, mycket bra bok. Från första meningen är man fast”.

De fyra första böckerna har kommit ut på Isaberg Förlag.www.isaberg.nu

Horan som log är utgiven av Vulkan. www.vulkanmedia.se

För att läsa mer om Calle Hård, titta in på hans hemsida. Där finns hans egen berättelse om författarskapet och sammandrag av spänningsromanerna. www.callehard.n.nu

Lyssna på Calle Hård vid Littfest i Umeå 2010 http://bambuser.com/v/680843

Läs SVT:s intervju med Calle Hård om Horan som log http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/holmon-moter-indien-i-calles-roman

 

 

 

Alma Pöysti

Foto: Frank A. Unger

Alma Pöysti, skådespelare.

Under hösten 2014 bl.a. aktuell i uppsättningen Luolasto på Nationalteatern, av Laura Ruohonen.

Alma Pöysti blev magister från Teaterhögskolan i Helsingfors 2007, varpå hon anställdes på Svenska Teatern. Där medverkade hon bl.a i Fröken Julie, Pippi Långstrump, Fanny och Alexander och Körsbärsträdgården. Sedan 2011 arbetar hon som freelance skådespelare, hon har bl.a. medverkat i Tjechov-uppsättningarna Morbror Vanja på Klockriketeatern och i Kirsikkapuisto på Turun kaupunginteatteri, båda i regi av Andrij Zholdak.

År 2013 gjorde hon tillsammans med en fristående arbetsgrupp den tvärkonstnärliga föreställningen URHO på Kiasma teatern. Vintern 2014 medverkade hon i DuvTeaterns lyriska soaré Den Brinnande Vargen.

Alma Pöysti har även medverkat i filmatiseringen av Kjell Westös roman Där vi en gång gått, samt i filmen Vuosaari i regi av Aku Louhimies och senast i Klaus Härös film Dagmamman.

År 2013 tilldelades Alma Pöysti Iida Alberg säätiön kannustuspalkinto, samt Framtidspriset av Svenska kulturfonden.

Alma Pöysti arbetar ofta med poesi och uppläsningar både på radio och live.

Elisabeth Rehn

Foto: Jenni Gästgivar

Elisabeth Rehn uppträder på Bokkalaset tillsammans med Maria Romantschuk. De ska diskutera hur det är att ”bli spökskriven”.

Johanna Vesikallio har skrivit  boken som heter ”Lillan. Elisabeth Rehns sällsamma liv” och den utkommer på svenska på Otava i oktober.

Ett barn av krigets tidevarv blev Finlands första kvinnliga försvarsminister, presidentkandidat och en internationellt erkänd expert på krishantering och mänskliga rättigheter.

Elisabeth Rehns insatser inom politiken är kända och erkända, men hennes liv i övrigt är obekant för de flesta. Biografin tecknar en bild av den modiga, älskade Lillan, av en fyrabarnsmor som har upplevt både konkurs och äktenskapskris.

Biografin bygger på omfattande intervjuer med vänner och arbetskamrater i Finland och utomlands. Också familjen erinrar sig hur det var när mamma och mormor blev en nationell och internationell kändis.

Johanna Vesikallio är journalist och förman vid FNB-Lehtikuvas samhällsredaktion. Biografin över Elisabeth Rehn utkommer i höst både på svenska och finska.

Läs mer om Rehn på Wikipedia.

Christoffer Strandberg

Foto: Janne Ristola

Skådespelare, komiker.
Född: 1989

Christoffer Strandberg är född och uppvuxen i Sjundeå där han redan som barn intresserade sig för teaterscenen. Å-teaterns utescen byttes så småningom ut mot Teaterhögskolans skådespelarutbildning, varifrån han utexaminerades som magister våren 2014.

Strandberg är i synnerhet känd för sina träffsäkra och fyndiga imitationer av kända personer: kulturpersonligheter, presidenter, drottningar, divor och nationella stereotyper. Hösten 2013 hade Skamlöst premiär på Teater Viirus i Helsingfors. Skamlöst, som är skriven, regisserad och spelas av Christoffer, blev en verklig succé med stort medialt intresse. Föreställningen som blandar imitation, ståuppkomik och teater har spelats närmare 50 gånger överallt i Svenskfinland och i Stockholm. Spelperioden förlängs hela tiden.

Några Röster om Skamlöst:

”Strandberg är inte bara en skicklig imitatör han har också blick, hjärta och alldeles sällsynt stark scennärvaro.” Christel Pettersson, YLE/ Kulturtimmen

”…så fruktansvärt rolig” Isabella Rothberg, Hbl

” Skrattsalvorna under och bravoropen efter hans prestationer i föreställningen Skamlöst i fredags var helt på sin plats.” Egil Green, Borgåbladet

Utöver sina imitationer och stand-up framträdanden dubbar Strandberg animerade serier, regisserar, gör Tv och film, är medlem i improvisationsteatergruppen Stjärnfall samt undervisar. Han har även jobbat på Göteborgs Stadsteater och Stockholms Improvisationsteater.

För att lyssna på Christoffers sommarprat, följ länken.
För mer information eller kontakt, besök Teater Viirus hemsida.

Katarina Gäddnäs

foto: Charlotta Boucht

Katarina Gäddnäs är född 1970 i Finström på Åland. Hon studerade teologi i Åbo i början på 90-talet och har därefter arbetat bl.a. som journalist och lärare. Gäddnäs debuterade 1997 med diktsamlingen Men göken gal som gavs ut av Valdemarsällskapet. Det är en samling dikter som beskriver livets kretslopp genom fyra kvinnors ögon. Boken är inspirerad av det folkliga talesättet om göken och den muntliga traditionen spelar en viktig roll i boken.

I diktsamlingen Hon, på ludna tassar, 1999, konfronteras civilisation och natur, modernitet och tradition. Dikterna kan läsas som en kvinnlig utvecklingshistoria. Det handlar om att söka sig inåt bort från splittring och ytlighet och om vikten av att människan bejakar också sina mörkersidor. Gäddnäs tredje diktsamling Jungfrutornet, 2002, handlar om rätten att tänka själv, att vara sig själv i sin fulla längd. Den gestaltar även förändringens möjligheter och svårigheter. Här vimlar flygande skomakare med rebelliska jungfrur och andra dissidenter.

Venuspassagen utkom 2006 och är Gäddnäs fjärde diktsamling. De tre diktsamlingarna Hon, på ludna tassar, Jungfrutornet och Venuspassagen kan läsas som en trilogi i vilken det övergripande temat är kvinnan och moderniteten. En diktsvit i Venuspassagen handlar om ingenjör Andrés spännande, omöjliga och nästan tragikomiska ballongfärd mot Nordpolen. Gäddnäs skriver om komplexa sammanhang och svåra val, hennes lyriska språk är tydligt och exakt. År 2006 emottog Gäddnäs pris från Svenska litteratursällskapet.

Gäddnäs senaste diktsamling, Vitbok, 2007, är en årsrapport från en mild vinter med överhängande hot om klimatförändringar, politiska mord men också en hel del lust och längtan. Gäddnäs är korrespondent som i diktform rapporterar från Helsingfors, Stockholm, Köpenhamn och den åländska skärgården. Hon skildrar en dyster värld, där bara kärlek, omsatt i handling, kan rädda människan och mänskligheten.

I reportageboken Ytterst skildrar Gäddnäs tillsammans med Gabriella Nordlund det lilla, men intensivt levande skärgårdssamhället Kökar i den åländska arkipelagen. På somrarna besöker otaliga seglare öarna och byarna sjuder av liv. På vintern är det stillsammare men här finns en fast befolkning med dagis, skola och hälsovård. Ytterst handlar om hela Kökar: den karga och leende naturen och öarnas spännande historia men framförallt är det mänskorna på Kökar som står i centrum. I intervjuer och faktatexter speglar  Gäddnäs en skärgårdskommun med entusiastiska EU-bönder, modiga sjöbevakare och kreativa konstnärer. Boken finns också utgiven på finska (Ääressä, Schildts, 2005).

Ett urval av Gäddnäs dikter har översatts till ryska. Översättningen har Olga Zavialova gjort. I samband med detta gjorde Gäddnäs ett författarbesök till S:t Petersburg mellan den 9 och 13 februari 2008. Sedan tidigare finns dikter av  Gäddnäs översatta till finska och engelska.  Ett litet urval finns översatt till franska av Elena Balzamo och till ungerska av Ildiko Pusztai-Varga.

Gäddnäs senaste bok Hem till gården utkom 2010. Den handlar om att leva med gamla hus. Boken ger oss både personliga kåserier och praktiska renoveringsråd. Författarens släktgård i Finström står i centrum i boken och utgör en inspirationskälla för den som funderar på att renovera ett gammalt hus. På finska heter boken Vanhan talon uusi elämä, 2010.

Läs vad Katarina skriver i sin blogg.

Källa.

 

Anneli Jonsson

Anneli Jonsson

Renägare och samisk företagare inom Idre Sameby, Sverige. Är marknadsekonom med lång verksamhet inom försäljning och affärsutveckling.

Ordförande för Slow food Sápmi:
En branschorganisation som under Slow Foods ledord God, Ren och Rättvis mat
arbetar med att utveckla och tillvarata samisk mat samt samernas rätt till matsuveränitet.

Malin Kivelä

Foto: Tina Axelsson

Jag vill undersöka, irra, hitta, falla. Destillera livskraften, som jag tycker mig ha funnit glimtar av den, få in aningarna om den på några papper. Dela ut. Konsten är ett öppet fält där man för en stund kan vara fri från sina kroppsliga, könsliga, åldersbundna, erfarenhetsrelaterade, hedersbetingade begränsningar. Litteraturen kan ibland vara livsviktig som redskap för eskapism eller för att vidga insikt och empatiförmåga.

Malin Kivelä är utbildad till journalist och har också studerat teater i Manchester och Helsingfors. Hon är redaktör för tidskrifterna plump (med Hannele Mikaela Taivassalo) och plir (med Stella Parland) och en av de grundande medlemmarna av den experimentella Skunkteatern. Hon har översatt barnböcker från finska till svenska, undervisat i skrivande samt skrivit pjäser för bl.a. Radioteatern, Teater Venus och Teater Taimine. Det som intresserar henne är att få veta så mycket som möjligt om både det vi gillar att visa upp och det vi tiger om. Gränsen mellan ärlighet och pinsamhet måste särskilt undersökas. Hon gillar resor, att röra på sin kropp, TV, amerikanska 70-talsfilmer samt bra böcker – som t.ex. Spill av Sigrid Combüchen, Nedstörtad ängel av Per Olov Enquist, Älskaren av Marguerite Duras och Virginia Woolfs, Samuel Becketts, Maria Gripes och Monika Fagerholms produktioner. I perioder tycker hon att det är onödigt att tala om allt som är mindre än döden och kärleken.

Skiljer sig finlandssvensk litteratur från annan, i så fall hur?

Jag hoppas att den inte gör det. Att världen är öppen och influenserna oändliga. Att vi främst är människor och inte finlandssvenskar.
”It´s ok to be complicated.”
Jake Gyllenhaal

Malins egen webbsida
Malin rekommenderar: Pjäsbanken

Pris

Du eller aldrig nominerades till Runeberg-priset 1.12.2006 med motiveringen:

En språkligt träffsäker och smidig, rytmisk skildring av ensamhet, Elvis och snö inbäddad i ett dovt men hoppfullt vemod. Kivelä skapar ett eget universum med namngivna platser och gator, som ändå viras in i något lockande drömskt och vackert tidlöst. Romanen är noggrant finslipad och påläst.

Romanen belönades av SLS år 2007: Läsaren sugs in i en fiktiv värld som är existentiellt laddad och samtidigt öppen för tolkningar. Romanjagets vemodiga reflektioner i en vardaglig och geografiskt förankrad miljö vävs stilsäkert samman med dokumentära glimtar ur naturvetenskapens historia och Elvis Presleys liv. Snöflingan blir en symbol för livets förgänglighet, men också för dess förunderliga skönhet.

Kiveläs barnbok Den förträfflige herr Glad hade premiär hösten 2007 på Svenska Teatern i Helsingfors. Boken har också gått som hörspel i Sveriges Radio.

Hösten 2010 hade Kivelä premiär på två pjäser: Leka skogen på Teater Taimine och Jag, Lena Marmor på Radioteatern (skriven med Hannele Mikaela Taivassalo).

Malin Kivelä tilldelades Svenska Yles litteraturpris 2013 för romanen Annanstans

Årets pristagare valdes av Claes Ahlund, professor i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Ahlunds motivering lyder:

”I sin roman Annanstans laddar Malin Kivelä det vardagliga livet med lågmäld men intensiv sinnlig energi. Stilsäkert och med stor känslighet rör hon sig mellan fyra generationer och flera tidsplan, från 1920-talet till 1990-talet. Hon ställer uppfordrande frågor om rötter och relationer till sina huvudpersoner – och hon gör det i lika hög grad till oss som läser romanen. Det är mycket imponerande.”

År 2014 belönade Svenska litteratursällskapet Malin Kivelä för romanen Annanstans. Med ett suggestivt flöde av unga och åldrande kvinnoröster från fyra generationer formar författaren en berättelse där svek och rotlöshet kontrasteras mot tillit och kärlek. I de ständiga växlingarna mellan olika berättarperspektiv och tidsplan framtonar såväl den enskilda människans hjälplösa utsatthet som hennes ständiga strävan efter ett möjligt sammanhang.

Översättningar

• Annanstans – finska
• Bröderna Pixon och TV:ns hemtrevliga sken – finska, danska
• Du eller aldrig – ryska
• Den förträfflige herr Glad – ryska, finska

Hussain Khalid

Import Export är den första spelfilmen i Norge som gjorts av en regissör med invandrarbakgrund. Manusförfattaren Khalid Hussain blev känd i Norge med sin roman ”Paki”, som han skrev redan som 16-åring. Romanen har också blivit teater. Han har skrivit och regisserat flera kortfilmer samt regisserat två spelfilmer i Pakistan: Dharkan och Jan Jan Pakistan.

Filmen Import-Eksport [2005, 90 min.] visades med acklamation på Ekenäs Filmfest i januari. Nu får både Ekenäs gymnasium och allmänheten en ny chans att se den, samt träffa regissören som i vintras, pga sjukdom, var tvungen inhibera sin resa till Ekenäs.

Khalid Hussain uppträder på Karelia fredag 3 oktober kl 17 [2005, 90 min.]

Om filmen Import-Eksport

Jan, en 25-årig aspirerande rockmusiker och Jasmin, en 24-årig pakistanska, är förälskade i varandra. Problemet är bara att Jasmin redan är förlovad med en kille från Pakistan. Hon får bara gifta sig med någon som familjen valt ut och nu står bröllopet för dörren.

Allt verkar hopplöst, men Jan älskar Jasmin så mycket att han inte kan förmå sig att släppa henne. Han inser att för att få Jasmin måste han vinna familjens gunst. Under förevändning att han ska skriva en uppsats om invandrarbutiker, söker Jan upp familjens affär. Där träffar han Jasmins pappa Allahditta, en hetlevrad butiksägare.

Allahditta är inte särskilt förtjust i nordbor och dessutom har han mer än fullt upp med att planera det kommande bröllopet.

Mötet mellan Jan och Allahditta blir ett möte mellan öst och väst, mellan det norska och det pakistanska.

INTERVJU MED REGISSÖREN

Ombytta roller på norska

– Filmen är bunden av vissa dramaturgiska grepp som romanen är fri från. Mina romaner tillkommer därför mera under vägen än filmerna, säger Khalid Hussain som arbetar parallellt med både den rörliga bilden och det skrivna ordet.

– Det började som en novellfilmidé på ungefär en halvtimme. Jag ville pröva på ett nytt perspektiv så att man följer en pakistansk man som blir ingift i Norge, inte det klassiska att en invandrare i Europa gifts bort till andra sidan av jordgloben. Den berättelsen jobbade jag ganska länge på för det var en helt ny problematik, säger Khalid Hussain.

Filmen skulle heta Import-Eksport, men visade sig ganska snabbt vara omöjlig att få finansiering för. Hussain fick ändå ett förslag om att modifiera berättelsen och göra om det till långfilm. Efter tre år av manusarbete blev det ombytta roller i en dramakomedi så att pakistanske Jasmin (Iram Haq) har ett förhållande med den aspirerande norska rockmusikern Jan (Bjørnar Teigen) samtidigt som hennes föräldrar planerar ett bröllop med Jasmins kusin.

Första invandrafilmen i Norge

Import-Eksport hade slutligen premiär i Norge 2005 och var då den första filmen som gjorts av en norrman med invandrarbakgrund. Hussain har också tidigare utmärkt sig inom kategorin ”först ut”, då han som tonåring skrev romanen Pakkis.

Pakkis, från 1986, handlar om den 15-åriga invandraren Sajjad som lever ett dubbelliv där han slits mellan två identiteter; i det ena livet är han en norsk skolungdom som spelar fotboll och går på fest, i det andra är han en pakistansk pojke som drar till moskén och som måste lyda sin auktoritära far.

När romanen kom ut utgjorde den ett vitaliserande inslag i invandrarsamhällena i Norge och korades på flera håll till den stora norska invandrarromanen. Något som Hussein aldrig var helt bekväm med speciellt när det gäller långdragna paralleller till hans eget liv.

(Filmjournalen)

Marit Lundström

Marit Lundström

Marit Lundström, till vardags journalist på Västra Nyland, berättar i boken Vägröjare om hur hon som ung mamma jobbade för giftfri odling, naturlig barnmat, mjuka förlossningar, friska hus och mycket annat som var främmande på 1970-talet men accepterat idag. Marit Lundström är bosatt i Ekenäs.

Märtha Norrback

Märtha Norrback har varit förlagsredaktör för Resedagbok från Europa 1783–1784. Hon har granskat utskriften av det handskrivna manuskriptet i förhållande till originalet och tillsammans med utgivaren Jouni Kuurne skrivit kommentarer till dagboken, som nu publiceras med en inledning av utgivaren samt förklarande ordlistor.

Märtha Norrback är historiker med ett särskilt intresse för kulturhistoria, Frankrike och 1700-talet. I många års tid undervisade hon blivande historiker i läsning av manuskript och tolkning av historiska handstilar. På SLS är hon redaktionschef för Zacharias Topelius skrifter, den textkritiska och kommenterade utgåvan av Topelius hela produktion.

Under Bokkalaset i höst deltar hon med boken Resedagbok från Europa 1783–1784. Utgivare Jouni Kuurne under medverkan av Märtha Norrback. Boken utges av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

Den unge fortifikationsofficeren Mikael Hisinger, född på Fagervik i Ingå, begav sig 1783 på en studieresa till kontinenten tillsammans med officerskollegan Carl Råbergh. Under sin grand tour skulle de främst studera befästningsverk, men de bekantade sig också med järnbruk, civil arkitektur, antik konst och trädgårdar. En av de starkaste upplevelserna var parken Ermenonville utanför Paris, anlagd i den nya engelska stilen. En del av intrycken från resan omsatte Hisinger senare i praktiken på bruksherrgården Fagervik, där han blev brukspatron efter sin far och anlade en park i engelsk stil. Resedagboken utges med kommentarer.